Forum Eurasien

Enligt preliminära data från presidentadministrationens Centrum för Strategisk Forskning ökar antalet polygama förhållanden i Tadzjikistan. Omkring 10% av männen beräknas leva med mer än en hustru. Liksom i de övriga länderna i Centralasien är månggifte olagligt i Tadzjikistan och straffbart med flera års fängelse. Alla äktenskap måste enligt lagen registreras hos det statliga organet för civilståndsregistrering (ZAGS med en rysk förkortning).

Men i ett religiöst samhälle håller inte alla med om att familjerelaterade frågor skall hanteras av myndigheterna och många imamer ger sitt stöd till månggifte. På så sätt kan en man registrera legalt giftermål med sin första hustru och med de lokala religiösa företrädarnas välsignelse uppnå social acceptans för att senare ingå äktenskap med flera hustrur. Men även om det är socialt accepterat att ingå äktenskap enbart  genom den religiösa proceduren (s k nikokh) innebär det naturligtvis att de nästkommande hustrurna kommer att stå utan rättsligt skydd. Enligt centrets Firuz Saidov, intervjuad av ferghana.ru, avstår också i undersökningar de flesta kvinnor från att svara på frågan vilken hustru i ordningen hon utgör i familjen.

Historiskt förekom polygami i Centralasien främst bland de mer framstÃ¥ende familjerna. Förutom att flera hustrur kom att bli en markör för makt och välstÃ¥nd utgjorde systemet ett sätt att säkra släktens fortlevnad i barnlösa förhÃ¥llanden – utan att den första hustrun mÃ¥ste överges och vanäras. Under tsartiden tilläts i stort sett det traditionella samhället fortgÃ¥ utan inblandning, men efter det att sovjetmakten upprättats i Centralasien förbjöds mÃ¥nggifte 1924 tillsammans med andra vedertagna traditioner, som det mycket spridda brudpriset (kalym). Men trots periodvis mycket hÃ¥rda kampanjer för att transformera och sovjetisera samhället levde traditionerna kvar i den privata sfären. Även under sovjettiden förekom alltsÃ¥ fenomenet med polygami även om det inte syntes i statistiken, men det har tilltagit efter självständigheten.

En traditionellt grundad praxis har alltsÃ¥ kommit att Ã¥terupptas pÃ¥ grund av förhÃ¥llandena i Centralasien sedan Sovjets sammanbrott. Tadzjikistans blodiga inbördeskrig 1992-97 krävde tiotusentals offer, varav de flesta var män i vapenför – och familjebildande – Ã¥lder. När den centralstyrda ekonomin föll samman drabbades ocksÃ¥ Centralasien hÃ¥rt och Tadzjikistan med liten självständig industri och sviterna av kriget blev det fattigaste landet i det forna Sovjet. Rädslan för ett liv i fattigdom gör att giftermÃ¥l som andra- eller tredjehustru till välbärgade män ses som en möjlighet. Äktenskapet ses alltsÃ¥, trots avsaknaden av legala rättigheter, som en tillräckligt stark garanti för att kvinnan inte skall hamna i nöd.

En annan social förändring som pÃ¥verkar familjebildningen, viktig även i Kirgizistan och Uzbekistan men mer än nÃ¥gon annanstans i Tadzjikistan, är ocksÃ¥ en effekt av fattigdomen och bristen pÃ¥ arbete – arbetsmigrationen. Det bedöms att lÃ¥ngt över en miljon tadzjiker arbetar och lever utomlands, framför allt i Ryssland och Kazakstan. Av dessa är en majoritet män, även om ocksÃ¥ mÃ¥nga kvinnor lämnar landet för arbete (och i vissa fall hamnar i prostitution i exempelvis Gulfländerna). Effekterna blir ofta drastiska och i mÃ¥nga byar blir i stort sett bara kvinnor och äldre människor kvar. I en sÃ¥dan situation kan polygamt giftermÃ¥l ses som enda möjligheten till en anständig tillvaro. Dessutom gör männens lÃ¥nga bortavaro, där de ofta hamnar i en helt nya miljö i de ryska storstäderna, att de distanseras frÃ¥n familjen och livet därhemma och startar nya relationer. I en sÃ¥dan situation har kvinnan som lämnats ofta mycket svÃ¥rt att utverka nÃ¥gon form av ersättning (inte minst om äktenskapet bara ingÃ¥tts pÃ¥ religiös grund – se t ex en artikel frÃ¥n RFE/RL om män som ”skilt sig” per sms).

I samma undersökning framgÃ¥r ocksÃ¥ att antalet skilsmässor ökar i landet, nÃ¥got som säkert delvis förklaras med effekterna av arbetsmigrationen. Men ökande polygami som lösning pÃ¥ fattigdomens problem är en mycket vansklig metod. I ett samhälle där de flesta – till skillnad frÃ¥n för hundra Ã¥r sedan, dÃ¥ det uppskattas att endast 0,3% av kvinnorna var läskunniga - fÃ¥r en grundläggande utbildning och kommer i kontakt med olika aspekter av dagens samhälle, är det lätt att inse att mÃ¥nggiftestraditionen skapar problem – exempelvis om den första, lagligt vigda hustrun inte är överens med maken om idén med flera hustrur. Men det fÃ¥r ocksÃ¥ följder för barnen som växer upp i äktenskapet – vid skilsmässa eller makens frÃ¥nfälle stÃ¥r hustru och barn utan arvsrätt.

PÃ¥ grund av den fattigdom mÃ¥nga, framför allt kvinnor, i Tadzjikistan tampas med verkar mÃ¥nggifte pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll vara pÃ¥ god väg att bli socialt accepterat och det hörs Ã¥terkommande röster, även frÃ¥n kvinnliga aktivister, om att det vore bättre att acceptera och legalisera fenomenet. Regeringen har hittills vägrat ge efter för det man ser som religiöst bakÃ¥tsträvande, men allt tyder pÃ¥ att polygami kommer att finnas kvar sÃ¥ länge man inte lyckas komma till rätta med grundproblemet – landets desperata ekonomiska situation.