I Kirgizistan pÃ¥gÃ¥r för närvarande kraftiga protestaktioner (DN, VG, SvD) mot president Kurmanbek Bakijevs regim. UndantagstillstÃ¥nd har införts i landet och det har börjat talas om en upprepning av den s k ”tulpanrevolutionen” för fem Ã¥r sedan som förde Bakijev till makten. Flera människor har dödats under sammanstötningarna.
Händelseutveckling
Kurmanbek Bakijev
Det började pÃ¥ tisdageftermiddagen med rapporter om att nÃ¥gra hundra demonstranter hade samlats utanför den regionala ledningens kontor i staden Talas i nordvästra Kirgizistan. Snart stod det klart – trots dementier frÃ¥n regeringshÃ¥ll – att demonstranter hade tagit sig in i byggnaden och uppenbarligen tagit guvernören som gisslan. Efter en stormning kördes demonstranterna ut, men polisstyrkorna verkar inte ha varit förberedda pÃ¥ beslutsamheten hos de församlade, som omgrupperade och intog byggnaden pÃ¥ nytt. Reklamaffischer med president Bakijevs porträtt sattes i brand och den regionala administrationsbyggnaden antändes delvis av brandbomber (se nÃ¥gra bilder hos ferghana.ru). Enligt premiärminister Danijar Usenov skadades minst 85, de flesta poliser.
Nu hade man från myndigheternas sida uppenbarligen insett hotet. På kvällen och i morse arresterades flera av landets oppositionsledare. Socialdemokraternas Almazbek Atambajevs hem stormades sent på tisdagkvällen (då befann sig enligt Echo Moskvy också en reporter från den just nedstängda tv-kanalen Stan TV där, som också fördes bort; se föregående inlägg). Atambajev är en av landets mest kända politiker, involverad redan 2006 i protesterna mot Bakijev, men sedan under ett kort tag premiärminister efter en kompromiss. Sedan dess har han åter varit en tongivande oppositionfigur. Temir Sarijev, an annan oppositionspolitiker, som deltagit i protester de senaste dagarna, skall ha arresterats i morse när han anlände med ett plan från Moskva.
Att oppositionsledarna inte kan delta har dock snarast eskalerat protesterna och oroligheterna har nu på onsdagen spritt sig till huvudstaden Bisjkek. Först skingrade polisstyrkor en folkmassa runt socialdemokraternas högkvarter med tårgas och chockgranater (DN), varefter demonstranterna rörde sig mot presidentens kansli. Närmare 5000 demonstranter skall vara inblandade och nu rapporteras om flera dödsfall (SvD). Enligt ferghana.ru:s reporter har oppositionen försökt storma regeringsbyggnaden i Bisjkek, men läget förändras kontinuerligt (för engelskspråkig rapportering, se t ex BBC News eller den lokala 24.kg, som dock för närvarande ibland är överbelastad).
Enligt den regeringen närstående nyhetssidan AKI Press infördes 15.30 lokal tid (11.30 CET) undantagstillstånd i landet och kontroller upprättades runt de stora städerna. Dessutom har Bakijev utfärdat en order om utegångsförbud mellan 22.00 och 06.00.
En stund senare kom rapporter från lokala invånare i den östliga regionen Issyk-Kul att demonstranter tagit över regionsadministrationen i huvudstaden Karakol. Guvernören Kydykbek Isajev har avgått.
Enligt ferghana.ru har man också försökt storma det statliga radio- och tv-bolaget, en händelse som anses ha vänt utvecklingen till oppositionens fördel under revolutionen 2005. Statliga tv-utsändningar bröts under en stund, men det är oklart om man återfått kontrollen.
Inrikesminister Moldomusa Kongantijev skall enligt osäkra källor ha dödats under en gisslantagning i det oroliga Talas, där nu demonstranter nu bidrar till kaos och plundring.
Samtidigt rapporteras oppositionspolitikern Temir Sarijev, som nu frisläppts, försöka förhandla med företrädare för regeringen i Bisjkek för att få stopp på våldet.
Bakgrund
Den omedelbara bakgrunden till protesterna i Talas sägs vara statligt introducerade prishöjningar på el, som medfört att elpriserna efter nyår stigit med 170% och uppvärmningskostnaderna med hela 400% (Eurasianet). I ett land där runt 20% av befolkningen lever på under två dollar om dagen är marginalerna inte stora och Talas är en av de fattigare regionerna. Dessutom är många familjer beroende av inkomster från gästarbete utomlands, en inkomstkälla som sinat kraftigt när framför allt Ryssland drabbades hårt av den ekonomiska krisen.
Men om de ekonomiska problemen är en utlösande faktor ligger en annan viktig orsak i den Ã¥tstramade politiska repression landet har utsatts för under Bakijev, särskilt efter att han omvaldes till en ny period i fjol. Landet klassas i Ã¥r ned till ofritt enligt rankningen frÃ¥n Freedom House och Bakijev har tagit flera steg för att konsolidera sin maktposition. Under det senaste Ã¥ret har bÃ¥de oppositionspolitiker och människorättsaktivister utsatts för strängare kontroll, omhändertaganden och misshandel. PÃ¥ senaste tiden, och i till synes stegrande takt de senaste veckorna och dagarna, har ocksÃ¥ media drabbats – se föregÃ¥ende inlägg. Flera oberoende utländska nyhetssidor pÃ¥ nätet har varit blockerade i landet pÃ¥ sistone. En annan trend är att försvÃ¥ra religionsutövningen, särskilt för de muslimska och kristna samfund som faller utanför de officiellt sanktionerade ramarna (se t ex artikel hos BBC).
Bakijev uttalade sig nyligen för att Kirgizistan inte var lämpat för västerländsk demokrati:
”I det kirgiziska samhället, som grundas pÃ¥ ett gemensamhetsbaserat (community based) liv och ansvar, verkar det som om det inte är lätt att vänja sig vid ett västerländskt system av mänskliga rättigheter.”
I ett försök att omsätta sin variant av ”konsultativ demokrati” i praktiken sammankallade han en kurultai, ett politiskt rÃ¥d, i slutet av mars för att bjuda in oppositionen till dialog. Det är en metod kirgiziska ledare använt sig av tidigare, men den här gÃ¥ngen inlät sig inte oppositionen i dialogen, utan arrangerade egna versioner av kurultai. Resultatet blev alltsÃ¥ ett misslyckande – i stället för att göra opposition och samhällsaktörer delaktiga i beslutsprocessen blev det snarast en bekräftelse pÃ¥ den dÃ¥liga förankringen president och regering har i samhället. Oppositionens alternativa möten blev dessutom en samlingspunkt för oliktänkande.
En annan orsak till det jäsande missnöjet är korruptionen. Som vi konstaterat tidigare har korruptionsnivÃ¥n ökat i landet, trots Bakijevs försäkringar när han tog makten i den sÃ¥ kallade ”tulpanrevolutionen” 2005 (se ocksÃ¥ här). Dessutom har den stärkta maktkoncentrationen gjort att ljuset alltmer kommit att falla pÃ¥ presidentens familj och innersta krets. Bakijevs son Maksim börjar alltmer betraktas som faderns arvtagare, inte minst efter det att han utnämnts till chef för Centrala Kontoret för Utveckling, Investeringar och Innovationer, en post som förmodligen kan tänkas garantera minst ett finger med i spelet om alla stora ekonomiska projekt och investeringar.
För att göra ont värre för Bakijev har Ryssland och Putin höjt tonläget mot Kirgizistan pÃ¥ sistone. Men även detta har i högsta grad med korruptionen och med Bakijevs eget handlande att göra. I början av 2009 utlovade Ryssland ett stödpaket pÃ¥ 2,15 miljarder dollar till Kirgizistan. Villkoren klargjordes inte helt, men det antogs av mÃ¥nga att Ryssland skulle fÃ¥ investeringsprivilegier och att Kirgizistan skulle avsluta USA:s kontrakt för flygbasen Manas när det gick ut under Ã¥ret. Men det visade sig till sist att Bakijev omförhandlande kontraktet med amerikanerna och basen omformades till ett ”transitcenter”. En del av de ryska pengarna skulle användas till bygget av vattenkraftverket Kambarata-1 i Narynfloden (i sig ett kontroversiellt projekt som skapat spänningar med Uzbekistan), men ocksÃ¥ till att täcka sociala utgifter. Moskva frös dock snart utbetalningarna, eftersom man ansÃ¥g att pengarna inte användes till det de var tänkta för utan för att ”ställa ut krediter till andra för att göra pengar” (se Eurasianet) och man inte fick nÃ¥gon riktig redovisning av de stora beloppen. MÃ¥nga kirgizer har starka band till Ryssland och de uteblivna betalningarna ger den trängda regeringen ännu mindre manöverutrymme för att bemöta protester.
I den senaste händelseutvecklingen har Ryssland dock manat till återhållsamhet och en fredlig lösning.
I söndags är det fem år sedan president Askar Akajev avgick under trycket från folket på gatorna och Bakijev, även han en man ur den gamla nomenklaturan, installerades. Det är tulpansäsong igen och hur än de nuvarande händelserna slutar verkar det som om det närmar sig ett avgörande för Bakijevs taktik att stöpa om Kirgizistan till en centralasiatisk autokrati i linje med grannländerna. Det är tveksamt att anden som släpptes ut redan vid självständigheten låter sig stoppas tillbaka i flaskan.
